Hund = barn..eller..?!

Egentligen bör man kanske inte skriva två gånger om dagen i sin blog, men det verkar inte som jag kan låta bli...
Vilja har fått lite kompisar! Jag satt i parken en hel timme nu på kvällen och såg på när hon sprang omkring och lekte. Oj vad skoj! Det känns som jag har blivit lite medlem i nån slags klubb. En klubb för nördiga hundägare som behandlar sina hundar som barn. Jag kände mig lite utanför. Nog för att Vilja är som ett barn och kräver passning mest hela tiden, men någon måtta får det vara. Stumpan hit och Snäckan dit... - Ja, min prinsessa har nya rivmärken varje dag när jag hämtar henne på dagis...- Nä, Snäckan, sluta nu rulla dig i gräset. Då blir det rätt in i duschen när du kommer hem.. - Ja, tro inte att du får sova inne hos mamma och pappa när du har skitat ner dig så...
Vi är väl hundägare? Inte småbarnsföräldrar.

Där satt jag i gräset och kände mig som en av dom. Kunde nästan höra mig själv säga:
- Nä Vilja, vad har jag sagt om att äta mask...